Varför handla ekologiskt?

Om du vill ha en liten broschyr skriven av naturskyddsföreningen om miljövänlig textil, maila mig på info@naturekids.se så skickar jag en.

Förutom att kläderna du handlar ska vara fina, bekväma och mjuka ska de givetvis inte vara skadliga, vare sig för dem som har dem på sig eller för miljön. Visst kan man tvätta bort kemikalier ur bomullskläder från "konventionell" produktion för att värna om sina egna barn, men då har man bara flyttat problemet från sig själv någon annanstans. Till de människor, djur och växter som har utsatts för gifterna under odling och tillverkning och till reningsverken och naturen som ska ta hand om tvättvattnet efter rening.

Många som inte förstått varför man ska välja ekologiska kläder ser enbart till prislappen, men låga priser har dessvärre ofta en baksida. Visst kan stor produktion göra att priset per plagg blir lägre, men ofta är kläderna i stället billiga för att många genvägar tagits. De anställda får löner som knappt går att leva på och eftersom tillverkningen oftast sker utomlands i låglöneländer finns inte alls samma krav som här i Sverige på sjukförsäkringar, arbetstider, miljö m.m. - Och så länge flertalet konsumenter endast ser efter låga priser samt att lagstiftning mot utnyttjande av arbetskraft och miljö i andra länder inte finns så fortsätter detta.

Det är inte konstigt att det är billigare att färga textil i Kina om man inte bryr sig om att rena eller ta vara på avfallsvattnet utan bara låter det rinna ut i floden. De som beställt kläderna tänker säkert inte heller speciellt mycket över att det är samma flod där invånarna hämtar sitt tvätt- och dricksvatten. Arbetarna i produktionen kan inte göra mycket åt saken. De är beroende av att ha ett arbete med lön för sin överlevnad. I många länder är fackföreningar förbjudna och utan socialt skyddsnät måste man ta de jobb man kan få. Förlorar man sitt arbete kan man inte försörja sin familj, så många har inget val. 

Jag hoppas fler konsumenter får upp ögonen för hur viktiga vi är när det gäller efterfrågan på bra kläder. Ju fler vi är som efterfrågar ekologiska och rättvisa kläder desto större kommer utbudet att bli.

Rättvisa kläder

Visst är det värt att betala några kronor mer för schyssta kläder! Då kan du kan tänka med gott samvete på dem som har jobbat hårt för att få fram kläderna oavsett om de finns i Indien, Egypten eller Turkiet. Hur mycket skulle exempelvis du velat ha i lön för att sy en babyoverall? Och inte vill du väl heller se bilder på utarmade bomullsfält där bomullsplantor endast överlever om de tillförs konsgjord gödning (eftersom det inte längre finns någon näring kvar i jorden) och besprutas flera gånger per säsong med gifter vi har förbjudit hos oss för flera decennier sedan.

Eftersom du har läst så här långt, så tänker du nog som jag att vi som har det så bra här i väst måste hjälpa dem som inte har det lika bra. Genom att stödja ekologisk och rättvis industri gör vi alla en stor tjänst. Hos Nature Kids betalar du heller inga överpriser, bara precis vad varorna faktiskt är värda.

Att återanvända

Sedan kan vi också göra vårt bästa för att kläderna används väl innan de slängs. Ge gärna bort dem till något annat barn när dina vuxit ur dem. Till någon släktning, eller kanske till Frälsningsarmen eller Röda Korset. Du kan också sälja dem vidare på ställen som Tradera och Blocket.

Utdrag ur Tyg eller otyg (från Naturskyddsföreningen)

"I ekologisk odling får inte kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genetiskt modifierade grödor användas. Ekologisk odling r att bedriva jordbruk i ett utvecklat samspel med naturen"

Genom att införa växelbruk på odlingsmark förebygger man ogräs och skadedjur. Då minskar man också behovet av bekämpningsmedel. När bomullsplatorna på det här sättet får bättre levnadsförhållanden blir de friskare och får bättre förutsättningar att själva stå emot skadeangrepp.
 
Plantorna får näring genom spridning av naturligt gödsel (gärna ifrån den egna gården) och/eller genom odling av kvävefixerande växter.

I Naturskyddsföreningens rapport står också:
"Hälften av våra kläder tillverkas av bomull. Den odlas framförallt i Kina, Indien och USA och alltmer på jordar som inte är speciellt lämpade för bomullsodling."

"Mer än hälften av bomullsodlingarna i världen konstbevattnas. På många håll har man överutnyttjat vattenresurserna och använt grundvattnet." "För att odla ett kilo bomullsfibrer går det åt mellan 10 000 och 17 000 liter vatten."
"Textilindustrin är en av de industrier som använder allra mest kemikalier. Tygerna bleks, färgas och behandlas med olika ämnen för att inte krympa eller skrynkla. För ett kilo textilier går det i genomsnitt åt ett kilo kemikalier. I Sydostasien, där mycket av våra kläder tillverkas, tillåts fortfarande ämnen som är farliga för hälsan och miljön och som sedan länge är förbjudna i Sverige och andra EU-länder."
 
Ekologisk bomullsodling utgör idag mindre än 1% av den totala mängden producerad bomull, mycket p.g.a. påtryckningar från stora företag som exempelvis producenter av bekämpningsmedel. Men - genom att fler konsumenter efterfrågar ekologiskt odlad bomull ökar hela tiden andelen ekologisk odling.
Det är många procedurer som bomulls ska igenom från färdig gröda. I konventionell odling förekommer följande moment (många av momenten förekommer också vid ekologisk odling, men alla miljöfarliga och onödiga moment är borttagna):
 
Besprutning av plantorna med avlövningsmedel för att bomullen ska vara lättare att plocka (detta görs inte vid ekologisk odling).
Främst maskinell plockning (vid ekologisk odling plockas ofta bomullen för hand).
I ett "renseri" separeras fibrerna från fröna och det värsta skräpet tas bort.
Bomull från olika odlingar blandas och luckras upp. Fibrerna blåses rena.
Bomullen kardas och fibrer av fel längd sorteras bort.
Vid spinning tillsätts spinnolja för att bomullsfibrerna inte ska gå av .
Före vävning behandlas varptrådarna med varpklister. I klistret kan ingå smörjoljor, tensider, mjukgörare, antimögelmedel och skumdämpare.
Om inte bomullstrådarna används till vävning, blir de i stället använda vid stickning. Eftersom vävda tyger går igenom fler kemikaliebehandlingar än trikå, är det en enkel minnesregel att en stickad produkt är mindre miljöbeastande än en vävd produkt.
 
I stället för att väva eller sticka kan man också tova fibrer. Detta används för ull.
Innan man kan färga eller trycka tyger måste de tvättas rena. De flesta textilier tvättas åtminstone två gånger. Mycket av smörjoljorna, klister med mera avlägsnas nu med hjälp av tensidtvättmedel och ibland också komplexbildare som binder metalljoner. Detta tvättvattnen går forhoppningsvis, men inte alltid till ett reningsverk.
Vid mercisering gör man tygets yta glansigare, ökar hållfastheten och gör att mer färg fastnar på tyget. Tyget behandlas då med natriumhydroxid under kraftig sträckning.
De flesta bomulls- och linnetyger bleks. Blekning görs med olika klorerade kemikalier, ibland i kombination med väteperoxid som är mer miljövänligt.
Bomullen kan färgas antingen som fiber, garn eller tyg. Färgningsprocessen är mycket resursintensiv med tanke på vatten, energi och kemikalier och producerar förorenat avloppsvatten. Så gott som alla textilfärger är syntetiska, ibland bildas miljöfarliga biprodukter som är svåra att rena bort. I vissa länder förekommer att arbetarna trampar runt med bara ben i färgnings- och tvättbaden.
Efter färgning tvättas tyget på nytt för att få bort överflödig färg.
Ibland förekommer ytterligare olika "tvätt" och torkmoment om tyget ska behandlas med något som gör det mer lättskött.
Till sist ruggas, stärks, manglas eller stryks produkten.
För att ge textilen speciella egenskaper kan den efterbehandlas, mekaniskt eller kemiskt. Genom kalendrering pressas tyget mellan valsar för att öka dess lyster och densitet. Kemisk skrynkelfribehandling innebär att fibrerna impregneras med långa polymerkedjor så att fibrerna hålls på plats och tyget varken krymper eller skrynklar. Trikåplagg krymbehandlas genom ånga och värme så att det krymper innan kunden köper produkten. Nya kläder är ofta behandlade med sköljmedel för att se mjuka och tilltalande ut.
Vill du läsa ännu mer om olika behandlingar så läs gärna i Naturskyddsföreningens rapport.
http://www.snf.se/pdf/pdf-textilfakta-mvv.pdf
De flesta av dagens konsumenter vet inte om att den konventionella bomullsodlingen fungerar på det här viset, så man kan knappast klandra någon för att de köper icke-ekologiskt.
Fler och fler konsumenter blir nu medvetna om vad bomullen utsätts för under produktion och vilka usla förhållanden en del bomulls- och textilarbetare utsätts för och allt för att vi i västvärlden ska få extra billiga kläder.
Stora arealer jord som tidigare har använts för konventionell bomullsodling med besprutning av bekämpningsmedel är så utarmade idag att de är övergivna och inte duger till något. Konstbevattning kan också medföra försaltning av jorden så att den blir obrukbar. I Uzbekistan, som har använt Aralsjöns vatten för konsbevattning, är idag 44% av åkermarken oanvändbar på grund av försaltning.
De första som reagerade på miljökonsekvenserna av konventionell odling var konsumenter i USA, Tyskland och Storbritannien. Nu ökar också efterfrågan på ekologiska textilier i övriga Europa och USA, Kanada, Japan och Australien.
Egentligen är ekologiskt odling inget nytt och konstigt som en del tycks tro! Det är ju på ekologiskt vis som bomull odlades i Indien för 5000 år sedan och sedan fortsatte odlas världen över tills för ungefär 50 år sedan.
Friskare, ekologiska plantor ger också bomull med längre fibrer och bättre kvalitet och det är ju heller ingen nackdel i sammanhanget!